Skådespelerska. Född som Greta Lovisa Gustafsson och uppväxt på Söder i Stockholm. Arbetade till en början som tvålflicka och sedan expedit på varuhuset PUB, men var även fotomodell och medverkade i några reklamfilmer. Filmdebuten skedde 1921 med "En lyckoriddare". Året efter började hon på Dramatens elevskola i Stockholm. Två år senare kom filmen "Gösta Berlings saga", som byggde på en roman av Selma Lagerlöf. Hon kom sedan att lånas ut till Berlin där hon spelade i fimen "Den glädjelösa gatan" (1925). Det var vid denna tidpunkt som regissören Mauritz Stiller fick henne att ändra namn till Greta Garbo. Stiller tog med den då 20-åriga Greta Garbo till USA där hon anställdes av MGM Studios.
1926 medverkade hon i sin första amerikanska film, "Virveln". Det stora genombrottet skedde samma år i och med filmen "Åtrå". 1930 filmades Garbos första talfilm, "Anna Christie", och publiken fängslades av hennes beslöjade röst. Och det var främst hennes utstrålning som gjorde henne till en av filmens allra största. I de flesta filmerna gestaltade Greta Garbo gåtfulla och romantiska kvinnor.
Totalt gjorde Greta Garbo 25 filmer under sina 17 år som skådespelerska i USA. Det första ordentliga fiaskot kom 1942 med "Tvillingarna". Den svidande kritiken fick henne att lägga av med skådespeleriet för gott, endast 37 år gammal. Därefter levde hon ett anonymt och tillbakadraget liv i New York, där hon 1951 blev amerikansk medborgare. Hon erhöll 1937 utmärkelsen Litris et Artibus, men hon belönades aldrig med någon Oscar under sin aktiva skådespelarkarriär, trots fyra nomineringar. 1954 fick hon dock en statyett i form av ett hederspris.
När AFI (Amerikanska filminstitutet) 1999 röstade fram 1900-talets största kvinnliga filmstjärnor hamnade Greta Garbo på en femte plats efter Katherine Hepburn, Bette Davis, Audrey Hepburn och Ingrid Bergman".
Greta Garbo avled i New York 1990 och lär ha haft en förmögenhet på 55 miljoner dollar som ärvdes av hennes brorsdotter.
Fram till 1999 förvarades urnan med Greta Garbos kvarlevor i USA i väntan på beslut om var begravningen skulle ske. Till slut fattade de anhöriga tycke för Skogskyrkogården i Stockholm där urnan med hennes stoft gravsattes 1999.
Hon var syster till Alva Garbo och Sven Gustafsson.

Litt: Artikel i Minnenas Journal 11/2011, 1/2019 * Den gåtfulla Garbo (A. Taraba sv övers. 1990)
Den sömniga sirenens saga (Olov Carleson, Adlon 1932) *
Garbo - En stjärnas väg (John Wallin, Saxon och Lindström, 1955)
Garbo (C-E Nordberg 1959)
Garbo, den ensamma stjärnan (Fritiof Billquist 1959)
Garbo. Berättelsen om hennes liv (Antoni Gronowicz, Rabén & Sjögren 1990) *
Greta Garbo (John Brainbridge, Bonniers 1955)
Greta Garbo berättar för Sven Broman (Sven Broman 1990) *